En morfar...

En morfar.
Min morfar är en av mina bästa vänner.
Min morfar han är så genomsnäll och omtänksam.
Min morfar vill så väl jämt även om det inte alltid slutar så.
Min morfar har alltid ställt upp för mig och funnits där och stötta mig.

Min morfar heter Bertil och är världens bästa morfar. Nu är det jag som får ställa upp för honom. Nu är det han som behöver mig och inte tvärtom. Det gäller att vara stark och positiv. Må allt gå vägen. Annars vet jag inte vad jag skulle göra. Jag kan inte leva utan min morfar <3

Som sagt så är livet något tungt just nu. Finns en klump i magen hela tiden. Vad ska man göra? Det är bara att fortsätta leva. Men det gör jag inte helt oberörd. Så fort tankarna flyger iväg så tänker jag på morfar.


Ska fortsätta skriva på min inlämningsuppgift som ska vara inne den 23:e nu på fredag va? Snart är sommaren här och jag slipper dom här tråkiga distanskurserna. Pjuh!


Hej så länge!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0