och den gör fruktansvärt ont.

Det var en fredag allt helvete började. Och det var vid lunchtid två veckor senare som det riktiga helvetet och väntan på att han skulle få komma in i himmelriket började. Ungefär vid den här tiden besökte vi morfar på intensiven. Då mumlade han sina sista ord till mig.

Vi hann vara hemm 2-3 timmar innan de ringde oss. Då var det bara tal om timmar kvar.

Jag kan inte sova...

Det gör så ont i hjärtat. Skulle jag bara få tillbringa en dag med min morfar så skulle jag vara sååå glad. Jag skulle åka till norrland fort som bara den med honom, så skulle vi bara vara uppe på Räfsön och prata om allt.

Jag vill ha honom tillbaka <3


ÄLSKADE MORFAR JAG ÄLSKAR DIG SÅ OERHÖRT MYCKET <3