Vilken jobbig kväll och stängning. Jag tror jag dör. Känns som allt gick emot mig idag. BLÄ!!!

Nya tag blir det imorrn eller idag då jag har tvättstuga mellan 12 och 22 och ska städa hela lägenheten innan tre då syster kommer. Det blir ett mission kan jag lova.

Han hörde av sig igen. Efter månader av tystnad, eller iaf fyra. Och alltid ska det kännas likadant, varför? Jo för innerst inne så är han min drömkille, han jag helst velat ha i 2 ½ år nu. Dessa känslor är svåra att rubba, dom bara finns där. Känner ni igen er?



GODNATT!