Jag har berättat för vänner i min närhet att jag inte mått bra den sista tiden. Varje liten liten motgång har fått mig att nå botten. Det känns som en lättnad att få ur mig det, som att jag kan andas igen. Det känns underbart! Jag ska göra mitt allra allra bästa för att inte ramla ner på botten igen.

Den största insikten jag fått under de senaste dagarna:

Jag måste ta för mig här i livet!

Om jag inte tar för mig kommer jag heller aldrig få tillbaka något eller heller inte komma någonstans i livet. Jag måste visa vem jag är: Den glada och roliga tjejen som bor i mig som sprudlar av energi och positivitet. Jag måste börja leva mitt liv och inte hänga upp mig på småsaker som får mitt liv att vara riktigt surt.

Jag måste börja vara mig själv igen!